Trubaduren Stefan






När Nora kom hem igen från sitt äventyr med pappa så åt vi mat, badade i poolen, tvättade snäckor, lekte dagis och begav oss ner till stranden för ett kvälls dopp.

Efter ett dopp så gick vi upp till Medusa för att ta en glass och lyssna till trubaduren som sjöng och spelade. Stefan heter han och är verkligen duktig. Det var underbart att lyssna. Jag och barnen plockade lite sten, lekte med blad och skalade pinnar medan vi lyssnade och sjöng med.

Vi känner inte Stefan men det är som mamma sa till prästen som var framme och hälsade.
- Det känns som han är en av oss.
- Det är nog hans gåva, att kunna förmedla den känslan.

Han sjöng på min morbrors begravning för fem år sedan och sedan dess så får jag en speciell känsla i kroppen när jag hör honom. Ett lugn men ändå den där klumpen i magen av att en massa känslor kommer fram. Går inte riktigt att förklara men gud va duktig han är.

Eddie sprang runt med en tennisboll på huvudet som om och om igen rullade ner såklart. En gång klappade publiken händerna precis då han gjorde sin konst. Han trodde stenhårt att det var för hans talang som dom klappade och ställde sig och vinkade till publiken trotts att deras ryggar var vända mot oss!
Goa unge!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0