En liten tonåring!
Det bor en liten tonåring i Nora just nu. Hon kan bli så väldans arg och förbannad. Ena stunden skrattar och retas hon för att sedan helt plötsligt skrika i ilska och slänga igen dörren. Hennes attityd är inget att snacka om.
- MEN SNÄLLA MAMMA! säger hon och himmlar med ögonen.
- Inte den tonen till mamma Nora! Försök vara lite glad och snäll i stället.
- Jag var bara lite seg i halsen! Ursäktar hon sig med!
Ibland kan detta var jobbigt och man går där och funderar var repekten för mig tagit vägen. Vad har jag gjort för fel? Men så pratar man med andra som har eller har haft barn i samma ålder och dom säger att kring fem år så förvandlas de små änglarna till monster.
Nu är monster lite väl överdrivet men jag har aldrig sett Nora bete sig så här. Ett tecken på att hon börjar bli stor helt enkelt eller? Att hon nu vill visa att hon vet bäst själv?! Mamma ska släppa lite på tyglarna kanske!?
Just då när hon är som värst så kan det vara jobbigt och tålamodet tryter. Jag som har tålamod så det räcker till hela dagispersonalen annars. Säga till på skarpen är något som jag sällan gjort tidigare, det får jag göra flera gånger om dagen nu. Minst 3 dagar i veckan!
Just DÅ är det jobbigt. Men nu på kvällen då min lilla tonåring sover så kan jag ligga och skratta åt henne. Vilken unge! Min lilla tonåring! Så underbar och rolig!
- MEN SNÄLLA MAMMA! säger hon och himmlar med ögonen.
- Inte den tonen till mamma Nora! Försök vara lite glad och snäll i stället.
- Jag var bara lite seg i halsen! Ursäktar hon sig med!
Ibland kan detta var jobbigt och man går där och funderar var repekten för mig tagit vägen. Vad har jag gjort för fel? Men så pratar man med andra som har eller har haft barn i samma ålder och dom säger att kring fem år så förvandlas de små änglarna till monster.
Nu är monster lite väl överdrivet men jag har aldrig sett Nora bete sig så här. Ett tecken på att hon börjar bli stor helt enkelt eller? Att hon nu vill visa att hon vet bäst själv?! Mamma ska släppa lite på tyglarna kanske!?
Just då när hon är som värst så kan det vara jobbigt och tålamodet tryter. Jag som har tålamod så det räcker till hela dagispersonalen annars. Säga till på skarpen är något som jag sällan gjort tidigare, det får jag göra flera gånger om dagen nu. Minst 3 dagar i veckan!
Just DÅ är det jobbigt. Men nu på kvällen då min lilla tonåring sover så kan jag ligga och skratta åt henne. Vilken unge! Min lilla tonåring! Så underbar och rolig!
Kommentarer
Trackback
