Att öppna sig...
Jag håller saker inom mig, stänger dom inne, pratar inte om det och låtsas ha glömt hur det är jag känner.
På så vis tror jag att allt är okej, att det är som det ska vara. Jag skrattar, städar, busar, leker och sysselsätter mig hela dagarna för att slippa tänka på just detta. När kvällarna kommer ligger jag vaken länge och ser på tv tills ögonen inte klarar att hålla sig öppna, på så vis slipper jag känna.
Men idag då vi var på församlingshemmet så fick jag en fråga om just detta av en av mammorna. Utan att tänka så sa jag sanningen. Hur det var och hur jag kände mig. Hur jag kunde gråta och skaka av det då jag tänker på det. Jag blev skakig där nere med men skönt att få prata.
Även om det inte var mycket jag sa så fick jag skuldkänslor, ont i magen och tänkte att nu brakar helvetet in om detta kommer fram.
Men samtidigt var det skönt att bara få släppa ut lite av det, få berätta att allt inte är så jävla bra. Allt är inte som jag hade drömt om....
Vem pratade du med om det då? Så att inte personen skvallrade. Du vet att du har din syster att prata med också.
Försök att hitta nån du kan prata med i förtroende, för det är inte bra att bära alla problem inom sig, tillslut går det inte längre och då blir det jobbigare och du som har barn, de blir nog ännu jobbigare för dem då med och du älskar ju dem och vill ju bara deras bästa....Det vet jag för du är en snäll, god och omtänksam människa, det har jag alltid tyckt.
Hoppas det löser sig för dig så du får släppa ut lite tankar, gör som sandra sa prata med henne, det är sånt syskon är till för.
Jag tycker det va jättebra att du öppnade dig.. man behöver prata.. o ibland är det skönare att prata med en "utomstående". Familjen är det bästa man har.. men ibland känns det som sagt annorlunda att öppna sog för någon annan.
för 1 års sen linda va jag som du, höll inne alla känslor .. berätta inte för någon förutom min mamma o syster. ingen annan visste, I dag e jag en annan person, har lärt mig att det är så jäkla skönt att " prata av sig " i dag säger jag om ja mår dåligt och varför, det känns så himla mycket bättre då efterråt. känns som en lättnat, för ju mer man bär på inom sig desto sämre mår man, en dag blir det fullt och man orkar inte bära på allt detta,
du har mig att prata med också ! Hoppas du vet det! kramar
