Trots och åter trots!

När tar det slut?
Nora skrek hela vägen hem ffrån buslekis.
Just då är det jobbigt och tålamodet blir kort.
Så fort hon lugnat ner sig så skrattar an åt det.
Det är så konstigt, Skulle en vuxen människa "trotsa" så skulle jag vara arg på denna person i timmar men så fort barnen ler igen och ber om ursäkt så har man glömt att det varit jobbigt.

Därför vi föräldrar orkar med allt!!! Därför tycker jag att det inte är alls jobbigt att vara mamma i det stora hela för de där minuterna som kan kännas hårda ibland, dom försvinner på två röda.

Nu sitter hon och vilar med en film och Eddie sover.
Om en stund ska vi ner och handla lite innan jag ska börja måla bänken som ska ner i hallen!

Ha en bra fortsatt dag allihopa!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0